Genetisk analys nyanserar bilden av sociala medier och välbefinnande
Genetisk analys nyanserar bilden av sociala medier och välbefinnande Pixabay CCO
En ny studie, publicerad i Behavioral Genetics, visar att sambanden mellan sociala medier och psykiskt välbefinnande inte är så enkla som ofta framställs. Resultaten tyder på att de små samband som tidigare setts – till exempel mellan högre användning av sociala medier och lägre livstillfredsställelse – delvis förklaras av genetiska faktorer som påverkar både vårt användningsmönster och vårt välbefinnande.
Forskarna, ledda av Selim Sametoğlu vid Max Planck-institutet för psykolingvistik, använde data från det nederländska tvillingregistret och inkluderade 6 492 personer, varav både enäggs- och tvåäggstvillingar. Deltagarna var mellan 16 och 89 år gamla. Studien mätte välbefinnande på två sätt: hedoniskt (lycka och livstillfredsställelse) och eudaimoniskt (mening, engagemang och fungerande). Även ångest- och depressionssymtom kartlades.
Sociala medier-användning analyserades utifrån tre faktorer: tid som spenderas dagligen, frekvens av inlägg och antal konton. Med hjälp av tvillingdesign kunde forskarna uppskatta i vilken grad dessa beteenden påverkades av gener respektive miljö, och om sambanden till välbefinnande också berodde på gemensamma genetiska faktorer.
Resultaten visade att sambanden mellan sociala medier och psykiskt välbefinnande var mycket små (−0,09 till 0,10). Exempelvis rapporterade personer som postade mer frekvent något lägre livstillfredsställelse, men effekten var marginell. Det mest intressanta fyndet var att de samband som fanns i stor utsträckning förklarades av genetiska överlappningar.
Dessutom visade studien att själva användningen av sociala medier är ärftlig:
Tid online: 72 % heritabilitet
Postfrekvens: 54 %
Antal konton: 32 %
Ett oväntat resultat var att “flourishing” – en känsla av mening och engagemang – hade ett svagt positivt samband med både tid på sociala medier och antal konton. Däremot var lycka och livstillfredsställelse svagt negativt korrelerade med högre användning. Mönstret antyder att personer med högre välbefinnande tenderar att använda fler plattformar mer passivt, medan de med lägre välbefinnande postar mer frekvent på färre plattformar.
Forskarna betonar att studien är tvärsnittslig och därför inte kan visa orsakssamband. De påpekar också att resultaten är baserade på en nederländsk population, vilket gör det osäkert om de gäller i andra kulturella sammanhang.
Sammanfattningsvis visar studien att sociala medier varken kan beskrivas som entydigt skadliga eller positiva för det psykiska välbefinnandet. Sambanden är små, komplexa och delvis genetiskt betingade. Detta innebär att gener påverkar både hur vi använder sociala medier och hur vi mår, och att framtida insatser bör ta hänsyn till individuella skillnader snarare än att förlita sig på generella slutsatser.
Källa: psypost.org