ÖVERKLAGAN

gällande IVO:s beslut 2026‑02‑24, dnr 3.7.3‑06237/2026‑2

inklusive ANSÖKAN OM INHIBITION

Till:
Förvaltningsrätten (via IVO)

Klagande:
Psykiatrispecialisterna Sverige AB
Org.nr: 559173‑8504
Adress: Hertig Karlsgatan 5A, 582 21 Linköping

Motpart:
Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

1. Yrkanden

1.1 Huvudyrkande – att beslutet upphävs

Psykiatrispecialisterna Sverige AB yrkar att Förvaltningsrätten upphäver IVO:s beslut daterat 24 februari 2026 (dnr 3.7.3‑06237/2026‑2) om förbud att bedriva hälso‑ och sjukvård enligt 7 kap. 27 § patientsäkerhetslagen (PSL).

1.2 Alternativt yrkande – återförvisning

I andra hand yrkas att ärendet återförvisas till IVO för ny handläggning med krav på fullgod kommunicering, möjlighet att inkomma med kompletteringar och sakligt bemötande.

1.3 Ansökan om inhibition

Bolaget ansöker om inhibition, dvs. att beslutets verkställighet tills vidare ska upphävas i avvaktan på dom i målet.

2. Grunder för överklagandet

Bolaget bestrider IVO:s bedömning i sin helhet och menar att:

1. IVO har missat en del information i sin utredning vilket framgår nedan

2. IVO:s slutsatser bygger på ofullständigt och delvis felaktigt underlag

3. IVO har inte tillämpat proportionalitetsprincipen

4. IVO:s påståenden om ”påtaglig fara” är rättsligt och sakligt ogrundade

5. Mindre ingripande åtgärder hade varit möjliga och tillräckliga

6. IVO har misstolkat eller missförstått dokumentation, rutiner och utförda bedömningar

7. IVO:s korresponens för dialog i ärendet har inte nått oss. Vi har därmed inte kunnat förtydliga information och inleda dialog med IVO.

8. Det finns ingen offentlig instans som kan ta över patienternas medicinering.

9. Beslutet innebär stora medicinska risker vid abrupt avbrott i patienters behandling

3. Bemötande av IVO:s kritikpunkt för kritikpunkt

3.1 Läkemedelsordination och uppföljning

Bemötande:

Vi har en rutin där läkare tar beslut inför varje preparatbyte. Men om bytet sker enligt rådande PM där det är förutbestämt hur ordinationen skall göras utifrån PM gör läkaren det med skriftlig dokumentation gällande effekt, biverkningar, blodtryck och puls som underlag för beslutet. Detta är ett vanligt och vedertaget arbetssätt inom sjukvården. Till exempel används det när distriktsläkare har telefonkontakt med äldreboenden eller när jourläkare ordinerar läkemedel över telefon baserat på motsvarande information. Vi är öppna för dialog kring detta förfarande om IVO har annan åsikt men har inte haft möjlighet till sådan dialog.

3.2 Påstådd behandling som inte följer vetenskap och beprövad erfarenhet

Bemötande:

Hälso- och sjukvårdspersonal ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet,  Patientlagen 1 kap. 7 §.

Vetenskap och beprövad erfarenhet avgörs inte av om ett preparat är registrerat i Sverige eller ej. Det avgörs just om det finns vetenskap och beprövad erfarenhet.

Till exempel skriver IVO att man inte skall ge Elvanse i delad dos. Högsta styrkan Elvanse är 70 mg så doser över detta måste ges som delad dos.

I ”Läkemedelsbehandling av ADHD hos patienter med beroendetillstånd: en klinisk handbok från Svensk förening för beroendemedicin” skriver de att doser upp till 100 mg per dygn är beprövad erfarenhet vid beroendetillstånd med samtidig ADHD. Detta ges alltid med delad dos. Maximal dos Elvanse per dygn varierar mellan 100 och 120 mg per dygn beroende på lokala föreskrifter. Dock sker nyförskrivning ofta med bara en dos. Det är en ekonomisk prioritering och inte en medicinsk då 2 doser dubblar kostnaden. Patenten på Elvanse faller dock i januari 2028 vilket leder till sänkta kostnader och kommer göra Elvanse billigare än metylfenidat generika då Elvanse är mycket enklare att tillverka för generikaföretag.

Det är standard i svensk sjukvård att man använder preparat bortom den registrerade indikationen då det finns gott om vetenskap och beprövad erfarenhet som tillkommit efter att registreringstexten skrevs vid tiden för initiala godkännandet.

Gold standard att bedöma vetenskap och beprövad erfarenhet om ett läkemedel kan ges vid en viss diagnos anses ofta vara det brittiska organet National Institute for Health and Care Excellence (NICE). I deras uppdaterade rekommendationer skriver de om läkemedlet dexamfetamin(Attentin®):

1.7.14 Consider dexamfetamine for adults whose ADHD symptoms are responding to lisdexamfetamine but who cannot tolerate the longer effect profile.

3.3 Påståenden om brister i uppföljning, biverkningshantering, puls/blodtryck/vikt

Bemötande:

Vi har kontinuerlig mätning av puls och blodtryck enligt ett förfarande om hemmätning som är standard inom svensk primärvård.

3.4 Påståenden om att centralstimulantia satts in innan utredning slutförts

Bemötande:

Gällande barnutrednigarna var alla utredningsmoment klara vid första besöket varför utredningen då kunde konkludera diagnos. Utredningsdelen var färdig men då det är vanligt att barn underpresterar på begåvningstester när de är omedicinerade fick patienterna möjlighet att göre om begåvningstest när de var klara med medicininsättningen. Detta moment hade mest fokus på att lyfta patientens styrkor och visa hur begåvade de var när de kunde koncentrera sig. Det var således mer av känslomässig betydelse för patienten snarare än att det behövdes för utredningen.

Vid tiden för IVO:s besök hade vi dock helt slutat med utredning och behandling av barn vilket inte IVO tagit hänsyn till i sitt beslut.

3.5 Behandling med botulinumtoxin (Restful Box)

Bemötande:

Här finns ett missförstånd från IVO:s sida. Vetenskap och beprövad erfarenhet avgörs inte av om ett preparat är registrerat i Sverige eller ej. Det avgörs just om det finns vetenskap och beprövad erfarenhet.  

Det är standard i svensk sjukvård att man använder preparat bortom den registrerade indikationen då det finns gott om vetenskap och beprövad erfarenhet som tillkommit efter att registreringstexten skrevs vid tiden för initiala godkännandet. Gällande botulinumtoxin för depression finns det 5 randomiserade kontrollerade dubbelblindade studier och en meta-analyser som visar dess effektivitet. Det finns även gott om beprövad erfarenhet från behandling av migrän då minskade depressionssymptom ses som en positiv biverkan.

Vid tiden för IVO:s granskning var det lång tid sedan vi haft en Restful Box-patient. Då vi knappt hade något patientflöde var det svårt att upprätthålla patientsäkerheten så efter IVO:s besök har vi beslutat att helt upphöra med behandling av Restful Box, Migrän och Tandpressning. IVO har inte tagit hänsyn till det i sitt beslut.

3.6 Neuropsykiatriska utredningar – allmän kritik

Bemötande:

Avsaknad av helhetsbedömning och differentialdiagnostik – I varje utredning görs en MINI-intervju. Denna är till för att just adressera helhetsbedömning och differentialdiagnostik. När en MINI-intervju utfaller positiv på en eller flera diagnoser ligger det i intervjuns natur att man även utesluter övriga diagnoser. Vi har valt denna metod för att metodiskt och strukturerat göra en differentialdiagnostik.

Om IVO önskar att vi broderar ut denna diagnostik i löpande text är det en fråga om hur man tekniskt skriver utredningen vilket vi kan göra enkelt om IVO önskar detta. Vi har dock inte hört någon dialog från IVO i frågan.

3.7 Påståenden om bristande suicidriskbedömningar

Bemötande:

Enligt IVO gör för lite strukturerade suicidriskbedömningar. Detta är något som vi själva noterat och inför en ny rutin i vårt ledningssytem gällande suicidriskbedömningar.

Vid suicidrisk hos oss skall nedan parametrar beaktas. Dock skall man tillägga att vårt klientel skiljer sig gällande psykiatrisk svårighetsgrad jämfört med en allmänpsykiatrisk mottagning inom specialistpsykiatrin varför det är färre gånger är påkallat att göra en fullständig suicidriskbedömning jämfört inom specialistpsykiatrin. Svårighetsgraden på våra patienters problematik ligger oftast på vårdcentralsnivå. Dock gör gällande regelverk att dessa patienter måste gå på en psykiatrisk mottagning oavsett svårighetsnivå.

Suicidstegen

Ingen nedstämdhet

Nedstämdhet eller hopplöshet men du vill leva

Dödstankar, där du tänkt att det vore skönt att slippa leva

Dödsönskan, du önskar att du vore död

Suicidtankar, tankar på att du skulle kunna ta ditt liv

Suicidönskan, tankar att du vill ta ditt liv

Suicidplaner, där du gjort förberedelser för att ta ditt liv

Suicidavsikt, där du har bestämt dig för att ta ditt liv

Riskfaktorer:

 Individuella riskfaktorer

Tidigare suicidförsök (den starkaste riskfaktorn).

Psykisk ohälsa, som depression, bipolär sjukdom eller psykotiska tillstånd.

Depressiva vanföreställningar (orimliga tankar om skuld, skam, självkritik, synd, bestraffning)

Substansmissbruk (alkohol och benso).

Impulsivitet och bristande kontroll över känslor.

Fysisk sjukdom eller kronisk smärta.

Självskadebeteende.

Psykosociala riskfaktorer 

Relationsproblem, som separationer eller konflikter.

Social isolering och brist på socialt stöd.

Ekonomiska svårigheter eller arbetslöshet.

Trauma och övergrepp, särskilt i barndomen.

Förlust av en närstående.

Miljömässiga riskfaktorer

Tillgång till medel för suicid (exempelvis vapen eller läkemedel).

Stigmatisering kring psykisk ohälsa och att söka hjälp.

Skyddsfaktorer: 

Personliga resurser

Förmåga att hantera stress och problemlösning.

Positiv självkänsla och självbild.

Tillgång till effektiva copingstrategier.

Socialt stöd

Stark anknytning till familj och vänner.

Positiva relationer med stödjande individer eller grupper.

Tillhörighet i ett samhälle eller en gemenskap.

Tillgång till vård och hjälp

Tillgång till adekvat psykiatrisk och somatisk vård.

En god terapeutisk allians med vårdgivare.

Tidigare positiva erfarenheter av att få hjälp.

Existentiella skyddsfaktorer:

Religion eller andlighet som ger mening och hopp.

Framtidsplaner och målsättningar.

Känsla av att ha något att leva för, exempelvis barn eller andra ansvar.

3.8 Påståenden om bristande anamnes, barnintervjuer och intervjusammanfattningar

Bemötande:

Ivo påtalar att det fattas diagnostisk information om barndomen. Detta då vi samlar in denna information genom ett strukturerat instrument för insamlande av diagnostisk information vid ADHD DIVA 4.0. Detta går att förtydliga i löpande text om IVO önskar det men det är en teknisk fråga gällande hur man redigerar den slutgiltiga pappersprodukten utredningen slutar i.

Informationen finns i varenda utredning och de kan redigeras om så att det blir tydligare i löpande text. Dock har vi inte fått någon dialog från IVO gällande detta.

Den diagnostiska intervjun sker vid två läkarsamtal där patienten genom öppna frågor får berätta om sin situation. IVO kritiserar hur samtalet under intervjun förs. Hur kan IVO uttala sig om vad som händer i den diagnostiska intervjun utan att ha lyssnat på intervjun?

3.9 Påståenden om bristande bedömning av provsvar och EKG

Bemötande:

IVO har helt rätt i sin kritik att vi hamnade efter att bedöma inkomna blodprov. Redan innan IVO gjorde sin inspektion har vi därför infört en ny rutin i vårt kvalitetsledningssystem där omvårdnadspersonal går igenom lablistorna och ser till att det finns en skriftlig kommentar och ställningstagande till eventuell åtgärd på varje avvikande blodprovssvar.

De journalerna IVO granskade gällde patienter som behandlats före denna rutin infördes. Trots att vi arbetat med internkontroll genom vårt kvalitetsledningssystem för att upptäcka systematiska patientrisker och infört en ny rutin gällande detta tar inte IVO hänsyn till detta utan deras beslut baseras på rutiner som var förbättrade under tiden för inspektionen.

3.10 Påståenden om felaktig användning av psykologiska testverktyg

Bemötande:

Patienten får svara på svaren i DIVA 2.0 och MINI inför besöket. Detta ersätter inte den diagnostiska intervju och det diagnostiska användandet av dessa instrument. Men bedömningarna får betydligt bättre kvalitet om patienten har fått tänka igenom svaren på förhand vilket är syftet med att fylla i dem på förhand. IVO:s påpekande om att de används på fel sätt baseras på antaganden om hur samtalet förs.

MINI-kid, BOCS och 5-15 gällde barnutredningar. Vid tidpunkten för IVO:s besök var vi tydliga med att vi sedan några månader hade slutat med barnutredningar. IVO tog inte hänsyn till att det inte längre var en del av vår verksamhet inför det här beslutet. 

3.11 Påståenden om bristande psykiskt status‑bedömningar

Bemötande:

Vi kan bli bättre på att utföra psykiskt status. Dock borde IVO kommunicerat detta i en dialog på ett tidigt stadium då det mycket lätt är avhjälpt. Anledningen till att det ibland inte görs är att vid ADHD hos en person med primärvårds-svårighetsgrad på sin ADHD är det mycket sällan de avviker från vad som är normalt under ett samtal. Psykiskt status är framtaget för över 100 år sedan för att diagnostisera svår psykisk sjukdom inom specialistpsykiatri. I det sammanhanget är det ett bra diagnostiskt instrument.

 3.12 Påståenden om bristande diagnossättning och bristande differentialdiagnostik

Bemötande:

I varje utredning görs en MINI-intervju. Denna är till för att just adressera helhetsbedömning och differentialdiagnostik. När en MINI-intervju utfaller positiv på en eller flera diagnoser ligger det i intervjuns natur att man även utesluter övriga diagnoser. Vi har valt denna metod för att metodiskt och strukturerat göra en differentialdiagnostik.

Om IVO önskar att vi broderar ut denna diagnostik i löpande text är det en fråga om hur man tekniskt skriver utredningen vilket vi kan göra enkelt om IVO önskar detta. Vi bedömer dock att IVO borde ge oss möjlighet till detta sätt att redigera annorlunda tidigare vilket vi inte fått möjlighet till.

3.13 Påståenden om bristande funktionsbedömning

Bemötande:

Vi har i vårt kvalitetsledningssystem påtalat denna fråga upprepade gånger och omarbetat processen flera gånger. Vi har vetat mycket om patientens funktionsnedsättning men allt har inte skrivits i slutgiltiga utredningen. I flera etapper har vi gjort om vår process för att förtydliga funktionsnedsättningarna hos patienten. Delar av de journaler IVO har granskat har gjorts innan vi i vårt kvalitetsledningssystem har förbättrat denna del av utredningen. I nuläget har vi nästan med överdrivet mycket information om funktionsnedsättningen. IVO har inte tagit hänsyn till att vi arbetat med vårt kvalitetsledningssystem och förbättrat denna punkt.

Det skall dock poängteras att det finns en stor missuppfattning hos många inom psykiatrin vad som gäller vid ADHD och funktionsnedsättning. ADHD-diagnosen gjordes om 2013 när DSM IV ersattes av DSM 5.

DSM 4: Det måste finnas klara belägg för kliniskt signifikant funktionsnedsättning socialt eller i arbete eller studier.

DSM 5: Det finns klara belägg för att symtomen stör eller försämrar kvaliteten i funktionsförmågan socialt, i studier eller i arbete. Istället skall man i DSM 5 typa om diagnosen är lindrig, medelsvår eller svår. 

Detta gör att människor med ADHD som befinner sig i gränslandet mellan lindrig och medelsvår ADHD och har stor vinst med en fungerande ADHD-behandling kan få tillgång till diagnos och behandling. Denna nya skrivelse är det som är orsaken till att ADHD-diagnosen ökar.

Svensk psykiatri har under 2025 gjort en ny prioriteringsordning att endast de med svår ADHD skall få vård och behandling inom specialistpsykiatrin. Det händer ibland att det blir missförstånd där patienten bedöms ej ha ADHD där den korrekta bedömningen är att patienten troligen har ADHD men av medelsvår grad att den inte tas emot av specialistpsykiatrin.  

3.14 Påståenden om bristande återkoppling till patient och skola

Bemötande:

Vår återkoppling till skola har varit med en skolrapport där förslag på anpassningar finns utifrån barnets egna förutsättningar. Detta får skolan tillsammans med utredningen. Vi erbjuder även fördjupat möte med skolan om de önskar det. Fördjupad återkoppling har skett när skolan önskat det. Det skall dock påpekas att när skolan fått skolrapport och utredning har barnet redan hunnit blir välinställd och välfungerande på medicinering så då har behovet av anpassningar minskat påtagligt. Skolan har då sällan tycket det behövts ytterligare kontakt. Genom att både skola, elev och föräldrar varit nöjde med återkopplingen har vi lagt det på den nivån och gett möjlighet till fördjupning då det önskats.

Vid tiden för inspektionen hade vi dock slutat med ADHD-utredningar av barn vilket IVO inte tagit hänsyn till i sin bedömning.  

3.15 Påståenden om bristande kvalitet och otydlighet i utlåtanden

Bemötande:

Hur mycket information som skall skrivas ut i löpande text och hur mycket information som kan finnas kvar i de deltest är en avvägning där olika mottagningar skriver olika mycket i löpande text. Om IVO vill att vi utökar delen av utredningen som är resonerande löpande text gör vi det gärna och är öppna för dialog. Vi har dock inte getts möjlighet till dialog i denna fråga.

3.16 Påståenden om att personal saknar formell kompetens

Bemötande:

Det syftar på de personerna som utgör vår kommunikationsväg genom chat-funktion. De svarar på frågor och vidarebefodrar frågor till läkare och sjuksköterskor. En stor del av frågorna där är av administrativ karaktär som att boka om besök eller fråga om man behöver läkarintyg för resa till ett Schengenland.

3.17 Påståenden om att icke-legitimerad personal utför vård eller ordinationer

Bemötande:

Enligt IVO gör olegitimerad personal kliniska bedömningar. Det syftar på de personerna som utgör vår kommunikationsväg genom chat-funktion. De svarar på frågor och vidarebefodrar frågor till läkare och sjuksköterskor. En stor del av frågorna där är av administrativ karaktär som att boka om besök eller fråga om man behöver läkarintyg för resa till ett Schengenland. För att vara extra tydliga med att de inte ska göra medicinska bedömningar har vi tagit frågan via vårt kvalitetsledningssystem och varit extra tydliga i vår rutin att de inte gör medicinska bedömningar utan vidarebefordrar medicinska bedömningar till läkare och sjuksköterska beroende. Att vi uppdaterat vårt kvalitetsledningsstem i denna fråga har inte IVO beaktat.  

3.18 Påståenden om bristande journaldokumentation

(Kriterieprövningar, otydliga rubriker, motsägelser, felaktiga värden, signeringar etc.)

Bemötande:

Vi har tydliga PM i vårt kvalitetsledningssystem för läkemedelsbehandling. Då något sker enligt våra tydliga PM är det inte alltid det journalförs i löpande text utan det framgår av våra PM. På önskemål från IVO kan vi vara tydligare i löpande text kring vad våra PM anger.

Gällande vårdplan har det journalförts under rubriken planering.

Gällande administrativ personal som signerar anteckningar bygger det på hur vårt journalsystem är konstruerat. Andra journalsystem gör ett uthopp ur journalen när administrativa dokument läggs in som tex inscannad dokument. I vårt journalsystem laddas inscannade dokument och administrativa dokument upp som en administrativ anteckning som signeras på samma sätt som en journalanteckning. Dessa dokument skrivs inte ut när man skriver ut journalen och är således inte en del av patientjournalen. De är ett administrativt appendix till patientjournalen .

3.19 Påståenden om brister i ledningssystem och systematiskt kvalitetsarbete

Bemötande:

Flera av bristerna påtalade ovan har vi identifierat i vårt kvalitetsledningssystem och via detta ändrat bristerna så att de inte längre förelåg när IVO hade sin inspektion.

4. Ekonomisk skada

Om mottagningen får stänga leder det till att hela verksamheten får lägga ner. Det troliga resultatet är då konkurs. Det är inte rimligt att stänga en verksamhet utan att ge den möjligheter att åtgärda brister när slutresultatet av verksamheten är konkurs.  

4. Patientsäkerhetsrisk med att stänga mottagningen

I nuläget har Svensk psykiatri via https://www.vardochinsats.se/adhd/  gjort en ny prioriteringsordning vid ADHD. Sammanfattningsvis så är det endast personer med påtagligt svår ADHD som beviljas offentligt finansierad vård gällande läkemedelsbehandling av ADHD.

Här är några exempel direkt tagna från riktlinjerna på hur dålig funktion man skall ha för att få hjälp:

• Har svårt att knyta och bibehålla nära och meningsfulla sociala relationer, t.ex. förlorar eller lämnar vänner eller partner. 

• Har inte fullföljt grundskolan, inte uppnått godkända betyg i gymnasiet eller inte klarat av att komplettera gymnasiebetygen i komvux-studier. 

• Klarar inte att försörja sig, har blivit avskedad eller själv sagt upp sin anställning pga rädsla för avsked, eller frekvent bytt arbete pga sina svårigheter. 

• Har återkommande svårt att reglera känslor, t.ex. får vredesutbrott, självskadar eller reagerar och agerar farligt eller olämpligt.

• Klarar inte att planera matinköp och tillagning av mat regelbundet. Blir ofta utan mat eller köper alltid på snabbmatsrestauranger.

• Har svårt att upprätthålla personlig hygien och får t.ex. påpekanden från omgivningen om smutsiga kläder på arbetet. Är beroende av partner eller andra för att upprätthålla basal hygien.

• Klarar inte att ta hand om kroppsliga sjukdomstillstånd. 

• Har svårigheter i sitt föräldraskap som präglas av bristande framförhållning och svårigheter att upprätta rutiner i vardagen, glömmer åtaganden som rör barnen, t. ex. att hämta från förskolan eller fritids. 

• Klarar inte att betala räkningar i tid, har hamnat hos kronofogden, får ständiga påminnelser från inkasso, skuldsätter sig eller behöver återkommande ekonomisk hjälp från anhöriga för löpande kostnader eller impulsiv konsumtion.

• Har fått upprepade böter, råkat ut för trafikolyckor och dömts för trafikförseelser.

Nästan alla patienter som söker till oss har lindrigare ADHD än ovan exempel. De är därför helt utestängda från offentlig vård. De är välinställda på medicin som de är beroende av för sitt psykiska välmående. Om vår mottagning stänger får de söka sig till andra privata mottagningar men många har betalat i förväg för vården och det är inte säkert att de har råd att betala för en ny vårdgivare.

Att stänga mottagningen utgör en stor patientsäkerhetsrisk då vi abrupt måste avbryta pågående vårdrelationer där patienterna har möjlighet att få sina besvär vidareförda till lämplig vårdpersonal inom en dag.  

5. IVO skriver att 29 oktober 2025, 22 december 2025 och den 10 februari 2025 har IVO gett oss möjlighet att yttra oss över underlaget för IVO:s beslut.

Bemötande:

Dessa möjligheter till yttrande har inte nått vår kännedom. Om vi hade haft möjlighet till dialog vid dessa tillfällen är det stor sannolikhet att beslutet hade sett annorlunda ut.

6. Skäl för inhibition

IVO:s beslut bör inte gälla i avvaktan på slutlig prövning eftersom:

• Beslutet innebär stora medicinska risker vid abrupt avbrott i patienters behandling

• Det finns ingen offentlig instans som kan ta över patienternas medicinering.

• Beslutet innebär allvarlig ekonomisk skada

• Det finns brister i IVO:s utredning

• Det finns starka skäl att anta att beslutet kommer att ändras om IVO väljer att jobba med dialog.