1. Mitt barn är 9. Kan ni hjälpa mig vidare med en utredning?

Vi genomför neuropsykiatriska utredningar för barn från och med det år de fyller 8 år, upp till 17 år och 6 månader. Utredningen sker digitalt och innefattar bland annat psykologiska tester, egen koordinator, bedömning av läkare, medicinsk bedömning samt läkemedelsuppföljning som sker via någon av våra erfarna sjuksköterskor. 

Vid mer komplex problematik, eller om det finns behov av fysiska besök och tätare uppföljning, kan våra läkare bedöma att ärendet behöver hanteras inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).  

2. Hur lång tid tar en utredning för ett barn och hur vet jag om mitt barn behöver en utredning?

Det är en vanlig och viktig fråga, svaret beror på flera faktorer. Först och främst är varje barn unikt och vi lägger stor vikt vid att individanpassa våra utredningar. Vår prioritet är alltid kvalitet, inte hastighet. En grundlig och noggrann bedömning ger det bästa underlaget för att förstå ditt barns behov. 

Tidsåtgången kan variera beroende på barnets situation, familjens möjligheter att medverka, och hur snabbt vi får in de underlag som behövs. Om ni som föräldrar är aktiva i processen och vi får in material från skola och andra instanser i tid, brukar en utredning ta ungefär 8-9 veckor från det första bedömningssamtalet med läkare till att en eventuell diagnos fastställs. 

Tecken på att ditt barn kan behöva en utredning kan till exempel vara att hen har svårt att koncentrera sig, har utmaningar i skolan, kämpar med sociala relationer eller visar ett beteende som väcker oro i vardagen. Det viktigaste är att du som förälder lyssnar till din magkänsla- om något inte känns rätt, är det klokt att ta det vidare för en professionell bedömning. 

Tveka inte att höra av dig till oss om du har funderingar, vi finns här för att hjälpa till! 

3. Vad är skillnaden mellan ADHD, ADD och autism?

• ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet. Personer med ADHD kan ha svårt att koncentrera sig, blir lätt distraherade och har ofta ett behov av ständig rörelse. 

• ADD är en form av ADHD där hyperaktiviteten inte är lika framträdande. Här dominerar uppmärksamhetsproblemen. Personer med ADD kan uppfattas som dagdrömmande, inåtvända och ha svårt att organisera och fullfölja uppgifter. 

• Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar hur en person kommunicerar, samspelar med andra och bearbetar sinnesintryck. Vanliga kännetecken är behov av rutiner, begränsade intressen och svårigheter i socialt samspel. 

4. Kan man ha fler diagnoser?

ADHD, ADD och autism kan ha överlappande symtom, exempelvis koncentrationssvårigheter, sociala utmaningar och behov av struktur. Det är vanligt att en person uppfyller kriterier för mer än en av diagnoserna. 

5. Vad krävs för att mitt barn ska få en diagnos?

Att få en neuropsykiatrisk diagnos, såsom ADHD, ADD eller autism, är en process som sker genom en noggrant genomförd utredning. Utredningen görs av ett team som vanligtvis består av psykolog och läkare (ofta barn- och ungdomspsykiater eller barnläkare). 

För att kunna göra en korrekt bedömning samlas information från flera olika miljöer där barnet befinner sig exempelvis hemmet och skolan. Det är därför vanligt att skolan involveras genom att fylla i frågeformulär eller bidra med pedagogiska bedömningar. Skolans observationer är viktiga eftersom de kan visa hur barnet fungerar i en strukturerad vardagsmiljö tillsammans med jämnåriga. 

Utredningsteamet tittar på flera olika delar av barnets utveckling och vardag exempelvis: 

• Uppmärksamhet, koncentrationsförmåga och impulskontroll 

• Socialt samspel och kommunikation 

• Inlärning och skolprestationer 

• Språkutveckling och motorik 

• Emotionell och psykisk hälsa 

• Hur barnet fungerar i olika miljöer, särskilt i relation till sin ålder 

Diagnosen baseras på både samtal och tester samt information från vårdnadshavare och skola. Målet är att få en helhetsbild av barnets styrkor och eventuella svårigheter, så att rätt stödinsatser kan sättas in. 

6. Vad krävs för att ett barn ska få en diagnos som ADHD, ADD eller autism?

För att en neuropsykiatrisk utredning ska bli aktuell behöver barnet ha tydliga svårigheter i vardagen, till exempel med koncentration, impulskontroll, kommunikation eller socialt samspel. Svårigheterna ska vara återkommande och märkas i flera miljöer, både i hemmet och i skolan. 

En första bedömning görs av vården för att avgöra om en utredning är motiverad. Då utesluts andra möjliga orsaker och man bedömer om barnets svårigheter stämmer överens med symtomen vid ADHD, ADD eller autism. 

Om utredning anses nödvändig genomförs en neuropsykiatrisk utredning av ett team, oftast bestående av läkare och psykolog. Denna omfattar samtal med barnet och vårdnadshavare, utvecklingsintervjuer, psykologiska tester, observationer samt en bedömning från skolan. 

För att kunna ställa en diagnos behöver barnets svårigheter uppfylla kriterier i den internationella diagnosmanualen DSM-5. Vid ADHD eller ADD handlar det om problem med ouppmärksamhet, impulsivitet och/eller hyperaktivitet. Vid autism rör det sig om svårigheter med socialt samspel, kommunikation samt begränsade intressen eller upprepade beteenden. 

När utredningen är klar sammanställs resultaten. Om kriterierna är uppfyllda ställs en diagnos, och familjen får information om fortsatt stöd, behandling och eventuella anpassningar i vardagen och i skolan. 

En diagnos är inte ett slutmål utan ett steg mot att bättre förstå barnets behov. Efter diagnos kan barnet få rätt hjälp, exempelvis pedagogiskt stöd i skolan, insatser från BUP eller habilitering, föräldrastöd, medicinsk behandling samt tillgång till vissa samhällsstöd.

7. Kan jag gå via Försäkringskassan eller använda mig av en remiss?

Som vårdnadshavare har du möjlighet att ansöka om omvårdnadsbidrag från Försäkringskassan om ditt barn har en varaktig funktionsnedsättning, såsom ADHD, autism, Aspergers syndrom eller utvecklingsförsening. För att Försäkringskassan ska kunna ta ställning till ansökan krävs oftast ett läkarutlåtande som styrker barnets diagnos och behov av omvårdnad. 

Ni kan även kontakta ert försäkringsbolag och undersöka om barnförsäkringen täcker ersättning vid varaktig funktionsnedsättning. Många barnförsäkringar kan lämna ersättning om diagnosen leder till en bestående nedsättning av barnets fysiska eller psykiska funktion. 

Om ni önskar ett läkarintyg för ansökan till Försäkringskassan kan vi hjälpa till med det. Läkarintyg kan endast utfärdas efter att utredningen är avslutad och barnet har fått en fastställd diagnos genom oss. 

8. Hur påverkar en diagnos mitt barns framtid?

Att få en neuropsykiatrisk diagnos kan väcka starka känslor och många frågor hos både barn och föräldrar. Det är viktigt att komma ihåg att diagnosen inte förändrar vem barnet är, utan snarare hjälper till att sätta ord på barnets sätt att fungera. Den skapar möjligheter till ökad förståelse, rätt stöd och bättre förutsättningar för framtiden. 

I skolan innebär en diagnos att barnet har rätt till anpassningar utifrån sina individuella behov. Det kan handla om att skapa en lugn och strukturerad arbetsmiljö, ge tydliga instruktioner och erbjuda hjälp med planering och organisering. Vissa barn kan också behöva en anpassad studiegång eller undervisning i en mindre grupp. Diagnosen ger skolan ett bättre underlag för att förstå barnets styrkor och utmaningar, vilket i sin tur kan förebygga missförstånd, konflikter och negativa erfarenheter i skolmiljön. 

Även i vardagen kan en diagnos göra stor skillnad. Många föräldrar upplever att det blir lättare att förstå barnets reaktioner och behov, och att hitta fungerande strategier i situationer som tidigare varit utmanande. Det kan handla om att förbereda barnet inför övergångar, använda visuella scheman eller skapa tydliga rutiner som minskar stress. En diagnos kan också ge tillgång till olika former av samhällsstöd, exempelvis kontakt med habilitering, avlösarservice eller ekonomiskt stöd från Försäkringskassan. 

För barnet själv kan diagnosen vara ett viktigt steg mot att förstå sig själv. Många barn uttrycker lättnad när de får veta att det finns en förklaring till deras svårigheter – att det inte handlar om att vara lat, dum eller annorlunda på ett negativt sätt. En respektfull och hoppfull kommunikation kring diagnosen hjälper barnet att bygga en positiv självbild. Det kan skapa insikten att man fungerar på sitt eget sätt, att man har unika styrkor och att det är helt i sin ordning att be om hjälp när något är svårt. 

Frågan om hur diagnosen påverkar barnets framtid är naturlig. Det är dock inte diagnosen i sig som begränsar- utan bristen på förståelse och rätt stöd. Med tidiga insatser och ett anpassat bemötande har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar alla möjligheter att utvecklas i sin egen takt, klara skolan, bygga relationer, hitta sina intressen och leva ett meningsfullt, självständigt liv. 

En diagnos ska inte ses som en stämpel, utan som ett verktyg alltså ett redskap som kan öppna dörrar till ökad kunskap, riktade insatser och bättre strategier. Det är inte barnet som ska formas för att passa in i samhället. Istället behöver samhället skapa förutsättningar för att varje barn ska kunna växa och må bra, utifrån sina egna förutsättningar. 

9. Kommer vi att få en fast kontaktperson hos er med pedagogisk erfarenhet?

Vi strävar alltid efter att skapa trygghet och kontinuitet för våra patienter. Därför får ni en utsedd koordinator hos oss som ansvarar för att följa ert barns utredning från start till mål. Koordinatorn finns också tillgänglig för frågor och fungerar som en fast kontaktperson genom hela processen. 

Flera av våra medarbetare som har patientkontakt med barn, har pedagogisk utbildning och erfarenhet, vilket vi ser som en viktig del i vårt bemötande och arbetssätt med barn och familjer. 

10. Får mitt barn hjälp med medicin om hen får en ADHD-diagnos?

Det är inte säkert att alla barn som får en ADHD-diagnos behöver eller får medicin. Våra läkare gör alltid en individuell medicinsk bedömning, där barnets behov och förutsättningar vägs in. Om läkemedelsbehandling bedöms som lämplig, erbjuds det som en del av behandlingsplanen. 

11. Hur fungerar medicinen och är den säker för barn?

De läkemedel som används vid ADHD har studerats noggrant och har god effekt för många barn. De kan bidra till att förbättra koncentration, minska impulsivitet och underlätta vardagen. Läkemedlen är godkända för användning hos barn och följs alltid upp regelbundet för att säkerställa att de fungerar bra och inte ger besvärliga biverkningar. 

12. Hur fungerar det med stöd i skolan efter diagnos?

Efter att en utredning avslutats skickar vi, med föräldrarnas samtycke, underlag och rekommendationer till skolan. Det kan handla om konkreta förslag på anpassningar som kan underlätta skolvardagen för ditt barn.

13. Vad har mitt barn rätt till, och vad kan vi som föräldrar begära från skolan?

Skolan har enligt skollagen ett ansvar att ge alla elever det stöd de behöver för att nå målen. Det innebär att ditt barn har rätt till individanpassningar, särskilt stöd eller andra insatser utifrån sina behov. Som vårdnadshavare har ni rätt att ta del av skolans plan för hur de följer upp utredningens rekommendationer, och att föra en dialog kring vilka anpassningar som blir aktuella. 

14. Måste vi berätta för skolan, fritids eller andra om diagnosen?

Nej, det är helt upp till er som vårdnadshavare att bestämma vem ni vill dela informationen med. Det finns inget krav på att berätta om en diagnos ni känner ert barn bäst. 

Samtidigt kan det vara värdefullt att exempelvis skola eller fritids får kännedom om diagnosen, så att de kan förstå barnets behov bättre och ge rätt stöd. Om barnet har svårigheter i skolan, kan det underlätta både för barnet och personalen att veta vad utmaningarna beror på och hur man bäst kan stötta. 

Ni bestämmer själva hur mycket ni vill dela med er av och till vilka. 

15. Kan vårt barn i framtiden ta körkort med en ADHD-, ADD- eller autismdiagnos?

Ja, det är möjligt att ta körkort även om man har en diagnos som ADHD, ADD eller autism. Däremot kräver Transportstyrelsen i vissa fall ett läkarintyg som visar att personen uppfyller de medicinska kraven för att köra säkert. 

Om det blir aktuellt med körkort i framtiden görs en individuell bedömning, där hänsyn tas till hur diagnosen påverkar personen i trafiksituationer. Många med neuropsykiatriska diagnoser har körkort och kör utan problem- det viktiga är att trafiksäkerheten inte påverkas negativt. 

Då ett sådant läkarintyg inte ingår i barnutredningen hos oss, hänvisar vi i dessa fall till Körkortsläkarna, som drivs av Psykiatrispecialisterna och har lång erfarenhet av just dessa intyg.