Dämpat morgonljus kan utlösa biologiska tecken på depression hos friska personer
Dämpat morgonljus kan utlösa biologiska tecken på depression hos friska personer Pixabay CCO
Ny forskning visar att att vistas i svagt inomhusljus under morgontimmarna kan framkalla biologiska förändringar som normalt ses vid depression – även hos i övrigt friska personer. Studien, publicerad i Journal of Psychiatric Research, visar att brist på starkt ljus före middagstid kan störa både sömnmönster och hormonella dygnsrytmer, vilket kan öka sårbarheten för depression.
Människans kropp styrs av den cirkadiska rytmen, ett inre tidssystem som reglerar sömn, vakenhet, kroppstemperatur och hormonfrisättning. Den viktigaste yttre signalen för detta system är ljus. Morgonljus aktiverar hjärnans biologiska ”huvudklocka”, den suprachiasmatiska kärnan, som i sin tur styr bland annat kortisol- och melatoninproduktion.
I en naturlig miljö exponeras människor för starkt dagsljus på morgonen. I det moderna samhället tillbringar dock många större delen av dagen inomhus, ofta i ljusnivåer långt under naturligt dagsljus. Forskarna bakom studien beskriver detta som att leva i ”biologiskt mörker”.
Forskargruppen, ledd av Jan de Zeeuw och Dieter Kunz vid Charité–Universitätsmedizin Berlin och St. Hedwig Hospital, rekryterade 20 friska unga vuxna (10 kvinnor och 10 män, medelålder cirka 24 år). Deltagarna följde ett strikt sömnschema innan studien och övervakades med aktivitetsarmband.
Under fem morgnar i rad (kl. 08.00–12.00) vistades:
en grupp i svagt, varmt ljus (55 lux, glödlampsliknande belysning)
en kontrollgrupp i starkt, kallare ljus (800 lux, fluorescerande belysning)
Under resten av dagen levde deltagarna som vanligt. Forskarna mätte hormonnivåer via saliv och urin, analyserade sömn med polysomnografi (EEG) och skattade humör och vakenhet.
Resultaten visade tydliga skillnader mellan grupperna. Deltagarna som exponerades för svagt morgonljus uppvisade:
förhöjda kortisolnivåer på eftermiddagen och kvällen
en utplanad dygnsrytm för stresshormonet kortisol
kortare total sömntid
en förskjutning av djupsömn till senare delen av natten
Just denna förskjutning av djupsömn är ett välkänt kännetecken vid depression. Deltagarna i låg-ljus-gruppen rapporterade också att de kände sig tröttare och mer nedstämda jämfört med kontrollgruppen.
Personerna som exponerades för starkare morgonljus uppvisade inte dessa negativa förändringar. Deras hormonrytm och sömnstruktur förblev mer stabila, även om en viss ökning av REM-sömn observerades mot slutet av natten.
Forskarna förklarar effekten genom att svagt ljus – särskilt ljus med låg andel blått ljus, som från glödlampor – inte ger tillräcklig stimulans till de ljuskänsliga cellerna i näthinnan som reglerar dygnsrytmen. Eftersom hjärnans huvudklocka har direkta kopplingar till binjurarna kan ljusbrist påverka kortisolfrisättningen direkt.
Deltagarna utvecklade inte klinisk depression under den korta studietiden, men deras fysiologi började efterlikna den som ses vid depressiva tillstånd. Forskarna tolkar detta som en ökad biologisk sårbarhet för depression.
Slutsats
Studien visar att svagt morgonljus kan störa kroppens biologiska rytmer och skapa förändringar i hormonbalans och sömn som liknar dem vid depression. Resultaten pekar på att tillräckligt starkt ljus på morgonen kan vara en enkel men viktig skyddsfaktor för psykisk hälsa, med konsekvenser för hur vi utformar belysning i hem, skolor och arbetsmiljöer.
Källa: psypost.org
Relaterade länkar