Barndomstrauma kopplas till sämre kognitiv flexibilitet hos unga vuxna
Barndomstrauma kopplas till sämre kognitiv flexibilitet hos unga vuxna Pixabay CCO
En ny studie publicerad i Psychological Reports visar att personer som utsatts för övergrepp eller försummelse under barndomen uppvisar vissa specifika skillnader i sina kognitiva förmågor som unga vuxna. Resultaten tyder på att de i genomsnitt har svårare att växla mellan mentala uppgifter och att kontrollera impulser, medan deras arbetsminne – förmågan att hålla och bearbeta information tillfälligt – förblir intakt. Fynden visar att en svår uppväxt påverkar hjärnans utveckling på komplexa sätt, där både sårbarhet och anpassning ingår.
Studien leddes av Wai Man Wong, doktorand i klinisk psykologi vid Queens College och Graduate Center of the City University of New York. Forskarna ville få en tydligare bild av hur negativa uppväxtförhållanden påverkar kognitiva förmågor under det som kallas ”emerging adulthood” – perioden mellan cirka 18 och 29 år. Det är en livsfas då många tar på sig nya roller, utforskar sin identitet och genomgår betydande hjärnmognad.
Tidigare forskning har länge kopplat barndomsmisshandel till psykisk ohälsa, men resultaten kring kognitiv funktion har varit motsägelsefulla. Vissa studier har visat tydliga nedsättningar, medan andra inte funnit några större effekter. För att reda ut detta genomförde forskarna en metaanalys – en statistisk metod där man sammanställer och analyserar resultat från flera oberoende studier för att identifiera övergripande mönster.
Forskargruppen analyserade 17 studier med sammanlagt 19 357 deltagare och 85 statistiska jämförelser. Barndomsmisshandel definierades som erfarenheter före 18 års ålder, inklusive fysisk, emotionell och sexuell misshandel samt fysisk och emotionell försummelse.
Fokus låg på tre delar av det som kallas exekutiva funktioner – överordnade mentala förmågor som hjälper oss att planera, fokusera, minnas instruktioner och hantera flera uppgifter samtidigt:
Kognitiv flexibilitet – förmågan att växla mellan olika tankesätt eller regler.
Inhibitorisk kontroll – förmågan att hejda impulser och reglera uppmärksamhet och känslor.
Arbetsminne – det mentala ”arbetsutrymmet” där vi tillfälligt lagrar och bearbetar information.
Resultaten visade att unga vuxna som utsatts för misshandel eller försummelse i barndomen presterade något sämre på tester av kognitiv flexibilitet och inhibitorisk kontroll. Skillnaderna var statistiskt signifikanta men relativt små. Däremot fanns ingen skillnad i arbetsminne mellan grupperna.
Forskarna menar att resultaten stödjer en balanserad förståelse av hur trauma påverkar hjärnan. Enligt den så kallade bristmodellen kan långvarig stress under barndomen skada hjärnans utveckling. Kronisk stress innebär att kroppen ständigt är fylld av stresshormoner. Normalt aktiveras kroppens kamp-eller-flykt-system vid fara och stängs sedan av när hotet är över. Men vid långvarig misshandel kan detta system bli överbelastat, vilket på sikt kan påverka hjärnregioner som ansvarar för självreglering och avancerat tänkande.
Samtidigt ger resultaten visst stöd åt anpassningsmodellen. Ur ett evolutionärt perspektiv kan ett starkt arbetsminne vara särskilt viktigt i farliga eller oförutsägbara miljöer, där det är avgörande att snabbt kunna hålla flera informationsbitar i huvudet för att upptäcka hot. Forskarna beskriver detta som en möjlig avvägning, där vissa förmågor försämras medan andra bevaras eller prioriteras.
Det är dock viktigt att betona att resultaten gäller gruppnivå. Alla som upplevt barndomstrauma får inte nedsatt kognitiv flexibilitet eller impulskontroll. Många uppvisar stor motståndskraft och fungerar mycket väl trots svåra uppväxtvillkor.
Forskarna påpekar också flera begränsningar. De flesta studier var tvärsnittsstudier, vilket innebär att de samlade in data vid ett enda tillfälle. Därför går det inte att fastställa orsak och verkan. Dessutom byggde materialet på deltagarnas egna minnen av barndomen, vilket kan innebära minnesfel eller rapporteringsbias. Brist på detaljerad demografisk information gjorde det också svårt att analysera exempelvis könsskillnader.
Framöver rekommenderar forskarna att olika typer av trauma – exempelvis fysisk misshandel jämfört med emotionell försummelse – undersöks var för sig, eftersom de kan påverka hjärnans utveckling på olika sätt. De efterlyser också mer detaljerade bakgrundsdata för att bättre förstå hur olika livsomständigheter påverkar sambandet mellan tidiga trauman och kognitiv funktion i vuxen ålder.
Sammanfattningsvis visar studien att barndomsmisshandel är kopplad till något försämrad kognitiv flexibilitet och svagare impulskontroll i ung vuxen ålder, medan arbetsminnet i stort sett förblir opåverkat. Resultaten understryker att barndomstrauma formar hjärnans utveckling på komplexa sätt – genom både sårbarhet och anpassning.
Källa: psypost.org