Upplevd ekonomisk press kopplad till depression – särskilt bland höginkomsttagare
Upplevd ekonomisk press kopplad till depression – särskilt bland höginkomsttagare Pixabay CCO
Ny forskning publicerad i Epidemiology and Psychiatric Sciences visar att hur människor upplever sin ekonomiska situation har ett starkt samband med risken att utveckla eller förvärra depression – och att detta samband paradoxalt nog är starkast bland personer med hög inkomst.
Det är sedan tidigare känt att sociala faktorer som inkomst, utbildning och relationer påverkar risken för depression. Tidigare studier har visat att ekonomiska svårigheter är en av de mest kraftfulla prediktorerna för depression, ibland starkare än arbetslöshet eller låg utbildning. Däremot har forskningen sällan tagit hänsyn till hur människor upplever sina ekonomiska problem.
Den franska EpiCov-studien, ledd av Gustave Maffre Maviel, följde drygt 14 000 personer över 15 år mellan 2020 och 2022, under fyra olika mätperioder. Deltagarna skattade sina depressiva symtom med hjälp av det internationellt erkända PHQ-9-formuläret, och angav samtidigt hur stora ekonomiska svårigheter de upplevde – inga, måttliga eller allvarliga.
Resultaten visade att personer som upplevde måttliga ekonomiska problem hade 1,4 gånger högre risk att gå från inga eller milda depressiva symtom till måttliga eller allvarliga. De som upplevde allvarliga ekonomiska svårigheter hade mer än dubbelt så hög risk att försämras psykiskt.
Det mest oväntade var att sambandet mellan upplevd ekonomisk press och depression var tydligast hos höginkomsttagare. Forskarna menar att detta kan bero på att ekonomiska bakslag som plötslig arbetslöshet eller skulder upplevs som särskilt hotfulla för personer som annars lever stabilt ekonomiskt, medan låginkomsttagare ofta är mer vana vid en långvarig ekonomisk osäkerhet.
Studien visade också att upplevd ekonomisk press sällan leder till förbättrade depressiva symtom över tid, vilket tyder på att känslan av ekonomisk stress kan ha en mer långvarig negativ effekt på psykiskt välbefinnande.
Forskarna föreslår att hos höginkomsttagare handlar ekonomisk stress oftare om akuta förändringar, medan den hos låginkomsttagare är mer strukturell och långvarig, vilket kan förklara skillnaderna i hur depressionen utvecklas.
Trots att studien tog hänsyn till faktorer som ålder, kön, utbildning, hälsa och sysselsättning, fanns vissa begränsningar – bland annat att många deltagare föll bort över tid, vilket kan ha lett till en underskattning av sambandet eftersom personer med depression oftare hoppar av studier.
Studien, med titeln “Experience of financial hardship and depression: a longitudinal population-based multi-state analysis”, ger en nyanserad bild av hur den subjektiva upplevelsen av ekonomisk otrygghet kan påverka psykisk hälsa – och visar att depression inte enbart handlar om faktisk ekonomisk nivå, utan om hur man känner inför sin ekonomiska situation.
Källa: psypost.org
Relaterade länkar