Studie visar unika musikanvändningsvanor hos unga vuxna med ADHD-symptom
Studie visar unika musikanvändningsvanor hos unga vuxna med ADHD-symptom Pixabay CCO
En ny studie publicerad i Frontiers in Psychology visar att unga vuxna med ADHD-symptom oftare lyssnar på bakgrundsmusik under både krävande och enklare aktiviteter än sina neurotypiska jämnåriga. Dessutom föredrar de i högre grad stimulerande musik, oavsett aktivitetens karaktär.
ADHD är ett neuropsykiatriskt tillstånd som kännetecknas av ouppmärksamhet, hyperaktivitet eller impulsivitet och kan påverka uppmärksamhet, planering och organisering. Många vuxna med ADHD har även känslomässiga svårigheter som ångest eller depression. Även om medicin kan hjälpa, har forskare också undersökt miljömässiga anpassningar – däribland musik – som möjliga stödstrategier.
Forskarna bakom studien – doktoranderna Kelly-Ann Lachance och Pénélope Pelland-Goulet tillsammans med neuropsykologen och professorn Nathalie Gosselin vid Université de Montréal – ville förstå hur unga vuxna använder musik i vardagen och om personer med ADHD-symptom skiljer sig från andra i sina lyssningsvanor.
De genomförde en enkätundersökning med 434 deltagare mellan 17 och 30 år. Deltagarna besvarade frågor om sina musikvanor, preferenser och hur musik påverkar deras känslomässiga och kognitiva funktion. En screeningskala för ADHD användes för att dela in deltagarna i två grupper: de med respektive utan ADHD-symptom.
Resultaten visade att de flesta lyssnar på musik under såväl krävande uppgifter (som studier och problemlösning) som enklare sysslor (som städning och träning). Men personer med ADHD-symptom lyssnade oftare på musik, särskilt under studier och träning, samt föredrog stimulerande musik i högre grad än neurotypiska deltagare. De neurotypiska föredrog däremot avslappnande musik under krävande uppgifter och stimulerande musik vid enklare aktiviteter.
Forskarna tolkar detta som att personer med ADHD kan använda musik som en självreglerande strategi för att uppnå optimal mental aktivering, vilket överensstämmer med teorin om Moderate Brain Arousal. Enligt denna modell har personer med ADHD ofta lägre grundnivå av hjärnaktivering och kan använda musik som extern stimulans för att förbättra fokus.
Både deltagare med och utan ADHD-symptom uppgav att musik hjälpte dem att koncentrera sig och förbättrade deras humör. Däremot upplevde grupperna inga tydliga skillnader i hur starkt de uppfattade dessa effekter, trots skillnader i hur ofta och vilken typ av musik de lyssnade på.
Forskarna kontrollerade för faktorer som musikutbildning och psykiskt mående, men skillnaderna i lyssningsvanor kvarstod. Det tyder på att musikanvändningen hos personer med ADHD inte enbart handlar om känslomässig coping, utan också om uppmärksamhetsreglering.
En begränsning i studien är att den bygger på självskattning och screening snarare än klinisk diagnos. Trots detta bidrar resultaten till en växande kunskap om musikens roll som ett självstyrt verktyg för att hantera uppmärksamhet och känslor i vardagen.
Forskarna planerar vidare studier, inklusive en ny enkät riktad till yngre (12–17 år), samt långsiktiga projekt som ska undersöka hur musikens specifika egenskaper – som tempo eller text – påverkar uppmärksamhet och känsloreglering i realtid.
Källa: psypost.org