Socialt ängsliga personer är bättre på att uppfatta subtila uttryck av ilska
Socialt ängsliga personer är bättre på att uppfatta subtila uttryck av ilska Pixabay CCO
En ny studie publicerad i Behaviour Research and Therapy visar att personer med hög social ångest är bättre på att känna igen subtila uttryck av ilska än personer med låg social ångest. Forskarna fann att dessa individer uppvisade starkare hjärnreaktioner på svagt arga ansiktsuttryck, särskilt under de senare faserna av hjärnans bearbetning. Detta tyder på att de lägger ner mer kognitiv ansträngning på att tolka socialt otydliga signaler.
Social ångest innebär en stark rädsla för att bli dömd eller negativt bedömd av andra. Det kan leda till undvikande av sociala situationer som att tala inför folk, träffa nya människor eller till och med att hålla ögonkontakt. Personer med social ångest är ofta särskilt känsliga för sociala hot, såsom ogillande eller kritik.
Ansiktsuttryck, särskilt arga sådana, spelar en viktig roll i sociala sammanhang. För personer med social ångest kan även mycket svaga uttryck av ilska kännas hotfulla. Detta kan bidra till den ångest och det undvikandebeteende som ofta förekommer.
Tidigare studier har oftast använt stillbilder, vilket inte speglar verkliga sociala situationer där uttryck förändras över tid. Den här studien använde därför videoklipp med dynamiska ansikten som gradvis övergick från neutralt till milt eller måttligt arga uttryck, i sex olika intensitetsnivåer (15–45 %).
Totalt deltog 45 universitetsstudenter utan tidigare psykisk ohälsa, indelade i grupper med hög respektive låg social ångest baserat på deras resultat på Liebowitz Social Anxiety Scale. Deltagarna fick bedöma om ansiktsuttrycken var arga eller neutrala, samtidigt som deras hjärnaktivitet mättes med EEG (elektroencefalografi). Fokus låg på fyra specifika hjärnsignaler (ERP-komponenter) som uppträder vid olika tidpunkter efter ett stimulus: P1, P2, P3 och LPP.
Resultaten visade att personer med hög social ångest var bättre på att känna igen svaga uttryck av ilska, utan skillnad i tidiga hjärnreaktioner (P1 och P2) jämfört med personer med låg ångest. Däremot visade de med hög ångest större reaktioner i de senare komponenterna (P3 och LPP), vilket tyder på mer djupgående bearbetning när uttrycken var svaga (15–33 %). Vid starkare uttryck (39–45 %) fanns inga skillnader.
Detta tyder på att socialt ängsliga personer inte nödvändigtvis upptäcker hot snabbare, men de bearbetar subtila tecken på hot mer intensivt. De försöker kanske förstå och tolka osäkra sociala signaler mer noggrant, särskilt när det finns risk för avvisning eller kritik.
Studien hade vissa begränsningar: deltagarna hade inte klinisk diagnos, och majoriteten var kvinnor (vilket kan påverka resultat då kvinnor generellt är bättre på att tolka ansiktsuttryck). Trots detta belyser studien vikten av att använda realistiska, rörliga ansikten i forskning och träning kring social ångest. Att inkludera dynamiska uttryck i behandlingar kan göra dem mer effektiva genom att bättre efterlikna verkliga sociala situationer.
Studien hette: "Recognition of dynamic angry expressions in socially anxious individuals: An ERP study" och genomfördes av Jing Yuan, Yuchen Zhang, Chenwei Zhao, Zejun Liu och Xiaoping Yin.
Källa: psypost.org