Skräckfilmer kan hjälpa oss hantera osäkerhet, enligt ny teori
Skräckfilmer kan hjälpa oss hantera osäkerhet, enligt ny teori Pixabay CCO
En ny studie föreslår att skräckfilmer lockar oss eftersom de erbjuder en kontrollerad miljö där hjärnan kan träna på att förutsäga och hantera osäkerhet. Genom att utsätta sig för skrämmande situationer i tryggt format får vi möjlighet att öva på att bemästra rädsla – något som i sig kan upplevas som belönande. Studien publicerades i Philosophical Transactions of the Royal Society B.
Forskarna ville förklara varför människor frivilligt söker sig till underhållning som väcker obehag och rädsla. Med hjälp av den så kallade ”predictive processing”-teorin, som beskriver hjärnan som en ständigt förutsägande maskin, argumenterar de för att vi dras till situationer som ligger på gränsen mellan det vi kan förutsäga och det vi inte förstår helt. Hjärnan mår som bäst i denna ”lagom-zon” av osäkerhet, där den får möjlighet att snabbt minska sina felaktiga förutsägelser – något som skapar en känsla av tillfredsställelse.
Skräckfilmer är, enligt forskarna, en form av ”emotionell teknologi” skapad för att placera oss i just denna zon. De spelar på djupt rotade evolutionära rädslor – som rovdjurens tänder, klor och plötsliga attacker – och kombinerar oförutsägbara chockmoment med igenkännbara mönster, till exempel den klassiska ”final girl”-karaktären som överlever till slut. Denna balans mellan förutsägbarhet och överraskning gör upplevelsen särskilt fängslande.
Att konsumera skräck i kontrollerade former kan dessutom ha psykologiska fördelar. Dels fungerar det som träning inför verkliga hot, där vi lär oss känna igen och förstå faror utan att riskera något på riktigt – exempelvis ökade visningar av filmen Contagion under covidpandemin. Dels kan det stärka vår emotionella självreglering: genom att iaktta våra egna reaktioner på rädsla i en trygg miljö kan vi bli mer medvetna om hur kroppen och sinnet fungerar under stress, ungefär som vid mindfulness.
Studien förklarar också varför vissa personer med ångest kan dras till skräck. För dem kan filmerna ge en tydlig yttre källa till de fysiska symtomen – hjärtklappning och svettningar – vilket tillfälligt skapar ordning i den inre oron.
Forskarna påpekar dock att effekten inte alltid är positiv. För personer med traumatiska erfarenheter kan skräckmedier i stället förstärka känslan av att världen är farlig och oförutsägbar, vilket kan leda till en negativ spiral.
Studien, med titeln “Surfing uncertainty with screams: predictive processing, error dynamics and horror films”, är skriven av Mark Miller, Ben White och Coltan Scrivner.
Källa: psypost.org
Relaterade länkar