Psykopatiska drag kopplas till särskilda hjärnnätverk enligt ny forskning
Psykopatiska drag kopplas till särskilda hjärnnätverk enligt ny forskning Pixabay CCO
En ny studie publicerad i European Journal of Neuroscience visar att personer med högre grad av psykopatiska drag har särskilda mönster av strukturella kopplingar i hjärnan. Dessa kopplingar – alltså hjärnans "ledningsnät" – visade sig vara relaterade till så kallade externaliserande beteenden, såsom aggressivitet och normbrytande handlingar. Forskarna föreslår att hjärnans uppkoppling kan bidra till att förklara vissa beteenden som ofta ses vid psykopati.
Syfte och metod
Tidigare forskning har mest fokuserat på hur olika hjärnområden fungerar var för sig, men denna studie tittade på hela hjärnans strukturella nätverk hos 82 unga vuxna. Deltagarna genomgick högupplöst bilddiagnostik (diffusions-MRI), och psykopatiska drag mättes med ett frågeformulär som täckte både känslomässiga/interpersonella aspekter (t.ex. brist på empati) och beteendemässiga (t.ex. impulsivitet). Externaliserande beteenden som aggressivitet mättes separat.
Med hjälp av maskininlärning och så kallad "connectome-based predictive modeling" identifierade forskarna hjärnnätverk som var antingen positivt eller negativt kopplade till psykopatiska drag – det vill säga där starkare respektive svagare kopplingar förknippades med högre poäng på psykopati.
Resultat
Studien visade att:
Psykopatiska drag hängde samman med både ökad och minskad konnektivitet i olika delar av hjärnan.
Positiva nätverk (ökade kopplingar) gav bättre förutsägelse av psykopatiska drag än negativa nätverk ensamt.
Kombinerade nätverk förbättrade prediktionen ytterligare.
De starkare kopplingarna fanns främst i pannloben och hjässloben – områden kopplade till beslutsfattande, känsloreglering och uppmärksamhet. Dessa inkluderade bland annat:
Uncinatusfascikeln (kopplar känslocentrum till frontalloben)
Arcuatusfascikeln (kopplat till språk och hörsel)
Cingulum bundle (känslomässig reglering och socialt beteende)
Posterior corticostriatal pathway (belöning och inlärning)
De svagare kopplingarna fanns i banor som:
Superior longitudinal fasciculus och inferior fronto-occipital fasciculus, särskilt i vänster hjärnhalva – dessa är viktiga för uppmärksamhetskontroll.
Två centrala hjärnbanor
Två specifika hjärnkopplingar verkade spela en förmedlande roll:
En koppling i höger hjärnhalva (emotionell igenkänning) var kopplad till ökade externaliserande beteenden.
En annan i vänster hjärnhalva (uppmärksamhetskontroll) var kopplad till lägre nivåer av sådana beteenden.
Tolkning och betydelse
Studien stödjer en dubbelmodell för psykopati, där både brister i känslomässig bearbetning och svårigheter med uppmärksamhet spelar roll – antingen separat eller i samspel.
Det är också anmärkningsvärt att högre psykopatiska drag inte alltid innebär svagare hjärnkopplingar, utan ibland även förstärkta. Detta skiljer sig från tidigare fynd där man främst sett nedsatt vit substans.
Begränsningar
Urvalet bestod av unga vuxna utan allvarliga problem, vilket gör resultaten svårare att generalisera till personer med klinisk psykopati.
Inga beteendetester användes, så kopplingen till verkliga beteenden är indirekt.
Psykopati behandlades som en enhetlig egenskap, trots att olika delar (t.ex. kallhet vs impulsivitet) kan ha olika neurologisk grund.
Litet urval – fynden behöver replikeras i större, mer varierade grupper.
Källa: psypost.org