Hur psykopati kopplar alexitymi till beslut som offrar andra
Hur psykopati kopplar alexitymi till beslut som offrar andra Pixabay CCO
En ny studie visar att personer som har svårt att identifiera och uttrycka känslor – ett personlighetsdrag som kallas alexitymi – oftare godkänner att skada en individ om det gynnar det större goda. Denna tendens är särskilt tydlig om personen också uppvisar drag av psykopati.
Vad är alexitymi och psykopati?
Alexitymi drabbar cirka 10 procent av befolkningen och innebär svårigheter att förstå, sätta ord på och känna sina egna känslor. Det finns två sidor av alexitymi:
En kognitiv del (problem att identifiera och prata om känslor)
En affektiv del (svag känslomässig upplevelse)
Det finns två teorier om varför dessa svårigheter uppstår:
Hyperarousal-teorin: individen blir överväldigad av starka känslor som är svåra att reglera.
Hypoarousal-teorin: individen känner väldigt lite från början – alltså låg känslomässig aktivering.
Den nya studien stöder hypoarousal-teorin.
Psykopati å andra sidan kännetecknas av låg empati, ytlig charm, manipulativt beteende och impulsivitet. Den delas ofta in i:
Primär psykopati: känslokyla, låg emotionell respons
Sekundär psykopati: impulsivitet, aggressivitet och känslomässig instabilitet
Syfte med studien
Forskaren Serra Şandor vid İstanbul Medeniyet University ville undersöka om psykopatiska drag fungerar som en länk mellan alexitymi och moraliskt beslutsfattande, särskilt i etiska dilemman där man måste välja mellan att skada en person eller rädda flera andra.
Studiens upplägg och resultat
I del ett deltog 238 turkiska universitetsstudenter. De fick fylla i enkäter om sina personlighetsdrag och svara på 20 moraliska dilemman – både personliga (t.ex. knuffa en person från en bro) och opersonliga (t.ex. växla ett tågspår).
Resultat: Hög alexitymi var kopplat till fler utilitaristiska val (där man skadar en för att rädda många) – men endast i personliga dilemman. Samma gällde psykopatiska drag, särskilt primär psykopati.
En statistisk analys visade att sambandet mellan alexitymi och utilitaristiska val helt kunde förklaras av primär psykopati. Det vill säga: bristande känsloförståelse leder till ökad psykopati, som i sin tur leder till dessa moraliska val.
Del två: Mätning av känslomässig reaktivitet
En mindre grupp på 49 personer delades upp i hög och låg alexitymi. Deras kroppsliga reaktioner på känsloladdade bilder mättes (genom hudens elektriska motstånd), och de fick även själva betygsätta bilderna.
Hög alexitymi-gruppen reagerade svagare – både kroppsligt och subjektivt – på både positiva och negativa bilder.
De gjorde också fler utilitaristiska val och hade högre poäng på både primär och sekundär psykopati.
Men: I denna grupp förklarade inte psykopati direkt beslutsfattandet – det var snarare den låga emotionella reaktionen som drev besluten. I gruppen med låg alexitymi var det däremot psykopatin som bäst förklarade varför man valde att skada andra för ett större syfte.
Slutsats
Studien visar att:
Alexitymi ökar sannolikheten för utilitaristiska beslut, främst genom att den minskar känslomässig aktivering och är kopplad till psykopatiska drag.
Hur dessa beslut uppstår skiljer sig dock:
Hos dem med god emotionell förmåga spelar psykopatiska drag större roll.
Hos dem med alexitymi handlar det mer om en avsaknad av känslomässig respons.
Studien stöder teorin om dubbla processer i moraliskt beslutsfattande: känslomässiga reaktioner brukar skydda mot att skada andra – men när de är svaga eller frånvarande tar det rationella, utfallsfokuserade tänkandet över.
Fynden betonar också vikten av att skilja mellan personliga och opersonliga moraliska dilemman – där det förstnämnda i större grad påverkas av individens emotionella tillstånd.
Begränsningar
Alla deltagare var universitetsstudenter, vilket kan begränsa generaliserbarheten.
Självskattningsformulär kan påverkas av deltagarnas egenuppfattning.
Studien var tvärsnittsstudie (ett ögonblick i tiden), inte longitudinell.
Källa: psypost.org
Relaterade länkar