Enkla rytmiska ljud kan omforma hjärnans nätverkslandskap, visar studie
Enkla rytmiska ljud kan omforma hjärnans nätverkslandskap, visar studie Pixabay CCO
En ny studie publicerad i Advanced Science visar att även enkla rytmiska ljud kan förändra hur hjärnans nätverk organiserar sig. Forskarna använde en ny metod, FREQ-NESS (FREQuency-resolved Network Estimation via Source Separation), som kartlägger hur olika hjärnnätverk fungerar samtidigt över flera frekvenser. Resultaten tyder på att rytmiska toner inte bara aktiverar hörselkortex, utan också omstrukturerar hjärnans bredare nätverkslandskap genom att skifta dominanta hjärnvågor och stärka kommunikationen mellan långsamma och snabba rytmer.
Forskargruppen, ledd av Mattia Rosso vid Aarhus universitet, använde magnetoencefalografi (MEG) för att mäta hjärnaktiviteten hos 29 deltagare. Under två korta sessioner fick de antingen vila medan de såg en stum film eller passivt lyssna på rytmiska toner (2,4 Hz – ungefär två slag per sekund) samtidigt som de såg filmen. Analysen av över 3 500 hjärnregioner visade tydliga förändringar i nätverksstrukturen under ljudstimuleringen.
Tre huvudresultat framträdde:
Nya nätverk uppstod i hörselkortex och närliggande områden, särskilt anpassade till stimulansfrekvensen (2,4 Hz) och dess överton (4,8 Hz).
Befintliga nätverk ändrade sig – exempelvis skiftade alfaaktiviteten från 10,9 Hz i bakhuvudet till 12,1 Hz i sensorimotoriska områden, vilket antyder förberedelse för handling.
Vissa nätverk förblev stabila, bland annat ett motorrelaterat betanätverk runt 22,9 Hz.
Dessutom stärktes kopplingen mellan långsamma och snabba rytmer, där de långsamma 2,4 Hz-nätverken påverkade gammaaktivitet (>60 Hz) i områden som insula och frontallober. Detta antyder att hjärnan inte enbart bearbetar ljud, utan också integrerar rytm med minne, uppmärksamhet och förutsägelse.
Metoden visade sig robust även vid korta mätningar och replikeras i olika dataset. Forskarna menar att FREQ-NESS kan bli ett viktigt verktyg för att förstå hur hjärnan anpassar sig till stimuli – från musik och språk till medvetandetillstånd, åldrande och psykologiska tillstånd.
Sammanfattningsvis visar studien att hjärnan vid enkel rytmisk stimulans omorganiserar sitt nätverkslandskap på tre sätt: genom att anpassa sina sensoriska nätverk till rytmen, förändra interna oscillationer och förstärka kommunikationen mellan långsamma och snabba vågor. Rytm ”tänder” alltså inte bara hörselområdet, utan retunerar hela hjärnans nätverksarkitektur.
Källa: psypost.org
Relaterade länkar