Cannabisberoende kopplas till dopaminmönster liknande de vid psykos

Cannabisberoende kopplas till dopaminmönster liknande de vid psykos Pixabay CCO

En ny hjärnavbildningsstudie publicerad i JAMA Psychiatry visar att personer med cannabis use disorder (CUD) uppvisar förändringar i dopaminaktivitet som liknar dem som ses vid psykossjukdomar. Forskare använde neuromelanin-MRI, en specialiserad teknik som indirekt speglar dopaminnivåer i hjärnan, för att undersöka detta samband.

Huvudfynd:

  • Personer med CUD hade förhöjd neuromelanin-signal i mitthjärnan (särskilt i substantia nigra och ventrala tegmentområdet), regioner som är starkt kopplade till belöning, motivation och psykotiska symtom.

  • Detta mönster liknade det som observeras hos personer med schizofreni.

  • Effekten var dosberoende – ju allvarligare beroende, desto starkare signal.

  • Förhöjd dopaminaktivitet kvarstod vid uppföljning ett år senare, vilket tyder på långvariga förändringar i hjärnans dopaminsystem.

  • Överraskande nog uppgav deltagare med CUD färre självupplevda problem av sitt cannabisbruk trots tydliga hjärnpåverkan.

Betydelse:

Resultaten tyder på att cannabisbruk i sig kan påverka dopaminsystemet på ett sätt som ökar risken för psykos, särskilt hos sårbara individer. Forskarna understryker vikten av att informera unga om dessa risker, särskilt de med ärftlig sårbarhet för psykos.

Begränsningar:

  • Liten urvalsgrupp och underrepresentation av kvinnor.

  • Endast två hjärnregioner analyserades.

  • Studien kan inte avgöra orsak och verkan – om dopaminförändringarna orsakas av cannabis, eller om de föregår användningen.

Slutsats:
Studien stärker hypotesen om att dopaminsystemet är en gemensam biologisk väg för både psykos och cannabisberoende, och att kronisk cannabisanvändning kan ha neurobiologiska effekter med långvarig påverkan på hjärnan.

Källa: psypost.org

Relaterade länkar

Föregående
Föregående

Kognitiv träning i kombination med motion stärker äldre kvinnors hjärna och kropp – även vid mental trötthet

Nästa
Nästa

Impulsivitet och resiliens påverkar hur unga med depression hanterar barndomstrauma