översikt kopplar stress, hjärnans biologi och personlighetsstörningar
översikt kopplar stress, hjärnans biologi och personlighetsstörningar Pixabay CCO
En ny vetenskaplig översiktsartikel i Neuropharmacology belyser hur miljöfaktorer som barndomstrauma och långvarig stress påverkar hjärnans molekylära system, vilket kan bidra till utvecklingen av personlighetsstörningar. Forskarna bakom artikeln lyfter fram hur dessa miljöfaktorer förändrar hjärnans signalvägar, energiomsättning och neurokemi – och pekar på nya möjligheter till mer individanpassad behandling.
Nyckelpunkter från översikten:
Personlighetsstörningar (t.ex. borderline eller antisocial) uppstår ur ett komplext samspel mellan ärftliga faktorer och miljö, ofta redan i ungdomsåren.
Miljömässig stress påverkar hjärnan via signalvägar som Ras-ERK, p38 och mTOR, vilka styr känsloreglering, socialt beteende och inlärning.
Signalsubstanser som serotonin, dopamin, oxytocin och vasopressin är centrala – obalanser i dessa är kopplade till exempelvis impulsivitet, känslomässig instabilitet och svårigheter med sociala relationer.
Mitokondrier, som producerar energi i celler, spelar också en viktig roll för hjärnhälsa. Deras funktion påverkar bland annat produktionen av serotonin och dopamin.
Oxidativ stress, där skadliga molekyler ansamlas, tros bidra till känslighet för stress och störd känsloreglering.
Framtidens behandlingar:
Forskarna diskuterar nya typer av läkemedel, s.k. “enviromimetika”, som ska efterlikna effekten av positiva miljöer på hjärnan.
Ett exempel är RB5, ett experimentellt ämne som aktiverar Ras-ERK-signalering och kan påverka synaptisk funktion och genuttryck.
Även kosttillskott som omega-3 och saffransextrakt kan minska inflammation och förbättra känslomässig stabilitet.
Substanser som ampakiner, som förstärker synaptisk aktivitet och inlärning, kan också ha terapeutisk potential.
Begränsningar och framtida riktning:
Djurmodeller används ofta för att studera specifika egenskaper (t.ex. aggression), men de fångar inte komplexa mänskliga personlighetsdrag som självbild, tomhetskänsla eller separationsrädsla.
Forskarna efterlyser bättre modeller och fler biomarkörer som kan vägleda personligt anpassad vård.
Fokus framöver bör ligga på att förstå hur hjärnan bearbetar miljöstimuli och hur detta kan utnyttjas för behandling av affektiva störningar som ångest, depression och schizofreni.
Studien heter:
“Neurobiology, molecular pathways, and environmental influences in antisocial traits and personality disorders”
Författare: Patryk M. Adamczyk, Andrew Shaw, Ilaria M. Morella och Lorenzo More.
Källa: psypost.org